VALFRIHETSKOMMISSIONEN

Valfrihetskommissionen har skapats för att ta fram förslag på hur valfriheten i Sverige kan förstärkas och utvecklas. Kommissionen inledde sitt arbete under 2021, presenterar löpande reformförslag och anordnar bland annat seminarier och after-works.

Ledamöter i Valfrihetskommissionen

  • Gunnar Hökmark, tidigare riksdagsledamot och Europaparlamentariker (M), ordförande
  • Maria Rankka, entreprenör och styrelseledamot Silver Life
  • Stefan Stern, kommunikationsansvarig Nordstjernan och rådgivare, tidigare statssekreterare (S)
  • Klas Tikkanen, operativ chef Nordic Capital
  • Mikaela Valtersson, chef för externa relationer Kunskapsskolan

Kommissionen har en kontinuerlig dialog med olika forskare och experter.

PRESSMEDDELANDE: EN VALFRIHETSKOMMISSION
FÖR VALFRIHET OCH BÄTTRE
VÄLFÄRD

Valfrihetskommissionen ska verka för att företagande och valfrihet ska prägla en större del av den svenska välfärden och ge större möjligheter till människors vardag. Läs hela pressmeddelandet här.

DEBATTARTIKEL: VALFRIHETSKOMMISSIONEN VILL STÄRKA VÄLFÄRD OCH FÖRETAGANDE

Rätten att få bryta med sin livssituation för de som har socioekonomiskt sämre livsvillkor förutsätter att det finns vägar ut. Segregation och uppdelning kan brytas genom friheten att välja, och dessa möjligheter till social rörlighet måste komma många fler till del. Det skriver Valfrihetskommissionen i Dagens Industri. Läs hela debattartikeln här.

VALFRIHETSKOMMISSIONENS UPPDRAG

Valfrihetskommissionen kommer genom seminarier, debattartiklar och faktasammanställningar verka för en bredare samhällsdebatt om företagandets och valfrihetens betydelse för välfärdens kvalitet.

NYHETER FRÅN VALFRIHETSKOMMISSIONEN

SEMINARIUM 18 APRIL:
Finns det samsyn för ökad patientmakt inom sjukvården?

2024-04-18

I den pågående utredningen om statens roll i framtidens styrning av sjukvården har den parlamentariska Vårdansvarskommittén stort inflytande. Finns det redan nu en majoritet för att patienten fritt ska få välja vård över hela landet?

Medverkande:

  • Stefan Stern, Senior Advisor Nordstjernan
  • Gustaf Drougge, vd, Tankesmedjan Synaps
  • Catharina Barkman, projektledare Forum for Health Policy
  • Elisabet Lann (KD), kommunalråd, Göteborg
  • Anders W Jonsson (C), riksdagsledamot
  • Emilie Orring (M), regionråd, Uppsala

SEMINARIUM 9 NOVEMBER: 
VAD HÄNDER MED VÅRDEN DE NÄRMSTA ÅREN?

2023-11-09

Vårdens övergripande organisation kommer att utredas fram till nästa val. Samtidigt ropar de flesta regioner efter mer skattemedel från staten. I Region Stockholm sker en snabb nedmontering av rätten att välja vård.

Hur kommer situationen i vården att vara inför valet 2026?

Medverkande:

  • Stefan Stern, ordförande Mando Group om Mandoklinikernas framtid
  • Erik Pauldin, chef Public Affairs, Capio Norden om Capio Läkarbilar
  • Tor Ansved, Neurology Clinic Stockholm om vårdvalet inom neurologi
  • Irene Svenonius, Oppositionsregionråd (M) i Region Stockholm och ledamot av den parlamentariska utredningen om helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården
  • Karin Elinder, Näringspolitisk expert Vårdföretagarna
  • Madina Refoi, läkare och del av Tankesmedjan Synaps
  • Samtalet leds av Valfrihetskommissionens ordförande Gunnar Hökmark
SVERIGE KAN MYCKET BÄTTRE NÄR DET GÄLLER SJUKVÅRDENS UTVECKLING

2023-06-02

Det är dags att göra upp med en föråldrad sjukvårdsstruktur som ger regioner rätten till patienter istället för att ge patienter rätten till vård, skriver Valfrihetskommissionens ordförande Gunnar Hökmark i Dagens Industri.

”BRA SKOLOR LYFTER ELEVER – DÅLIGA FORTSÄTTER ATT MISSLYCKAS”


2023-02-22

”Vi bör ha som mål att om några år ha ett mått som vet vilket värde den enskilda skolan gett eleverna under deras tid på skolan”, skriver Mikaela Valtersson och Gunnar Hökmark för Valfrihetskommissionen i Vi Lärare.

KRITIKEN MOT PRIVAT VÄLFÄRD BYGGER PÅ IDEOLOGISK MOTVILJA

2023-01-04

Sverige behöver en reformagenda för bättre välfärd. Fler måste få vård snabbare. Avancerad sjukvård måste få utrymme och möjlighet att ta hand om de svårast sjuka. Skolor som ger sina elever en undermålig start i livet måste avvecklas eller fasas ut. Och äldre måste kunna få ställa krav på hur man blir omhändertagen när man inte längre själv kan hantera sin vardag, skriver Valfrihetskommissionen i Göteborgs-Posten.

KOMMER ÖKAD VALFRIHET OCH MER PATIENTMAKT KAPA VÅRDKÖERNA?

2023-03-17

Hur kan patienterna får mer makt över sin vårdsituation och uppmuntras att välja bland vårdgivare över hela landet?

Se seminariet från den 17 mars här.

VINSTFÖRBUD SKULLE UTRADERA STORA DELAR AV VÄLFÄRDEN

2022-09-01

Sverige har idag en regering som vill stänga stora delar av svensk välfärd. Om en framtida regering, som eventuellt formas med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, gör verklighet av det som sägs i valrörelsen kommer i praktiken närmare 900 skolor att förbjudas, men även en fjärdedel av landets äldreboenden och en stor del av alla förskolor, skriver Valfrihetskommissionen i Göteborgs-Posten.

REGION STOCKHOLM MED HÖGST ANDEL PRIVATA VÅRDGIVARE HAR DE KORTASTE VÅRDKÖERNA

2022-07-26

Att försöka lägga krokben för de privata arbetsgivare som uppenbarligen är populära hos medarbetarna ger vare sig bättre vård eller fler medarbetare i vården. Nöjda medarbetare är en av många förutsättningar för kvalitet.

Som av en händelse glömmer Lopez i sin kritik av privat vård att Region Stockholm som har högst andel privata vårdgivare också har de kortaste vårdköerna när regionerna jämförs, skriver Valfrihetskommissionen i Dagens Nyheter.

STOR MAJORITET VILL HA KVAR PRIVATA ALTERNATIV I VÄLFÄRDEN

2022-07-17

Det finns ett starkt stöd i väljarkåren för att behålla valfriheten i väl­färden, visar en opinionsundersökning som vi har låtit göra. Över hälften av samtliga väljare prioriterar också valfrihet framför ett vinstförbud. Den nya svenska modellen har kommit att betraktas som en allemansrätt, medan regeringen är fel ute, skriver Valfrihetskommissionen i Dagens Nyheter.

SEMINARIUM OM FÖRETAGANDE OCH VALFRIHET

2022-04-22

Frihet att bygga nya lösningar har utvecklat och förbättrat svensk välfärd på en rad olika sätt. Hur den är organiserad, utvecklats över tid och speglar medborgarnas förväntningar på tillgänglighet, professionalism och hög kvalitet.

Är ett breddat välfärdsutbud bra? Vad händer med offentligt finansierad och organiserad verksamhet när den utsätts för konkurrens? Används våra gemensamma resurser på ett mer effektivt sätt eller leder valfrihet inom välfärden bara till kostnadsdrivande förväntningar från medborgarna? Se seminariet här.

DEBATT: MAGDALENA ANDERSSON, VARFÖR VILL DU STÄNGA 900 SKOLOR?

2022-02-20

Om de som satsat pengar på att starta och driva dessa skolor inte kan få ränta på sin kapitalförsörjning, så försvinner möjligheten att driva verksamheten vidare. Det är att jämföra med att andra företag förbjöds att betala ränta på sina lån. Den genomsnittliga vinstnivån är låg inom skolsektorn, drygt tre procent före skatt. Det kan jämföras med exempelvis tillverkningsindustrin där vinstmarginalerna ofta uppgår till 10–20 procent. Det mesta av överskotten inom skolsektorn återinvesteras i befintliga verksamheter eller i att öppna nya skolor, eftersom allt fler föräldrar år efter år valt friskolor för sina barn. Den vinst som går till skolornas ägare motsvarar 10 öre för varje 100-lapp som läggs på landets grundskolor och gymnasier. Menar man att detta är den svenska skolans problem blundar man för dess bristande resultat, skriver Gunnar Hökmark och Stefan Stern i Dagens Industri.

LÅT INTE SVENSK VÄLFÄRD ÅTERGÅ TILL PLANEKONOMI

2022-02-16

Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Där är vi helt eniga. Men där ligger bevisbördan på dem som envist försvarar en välfärdsverksamhet som vad gäller kostnader ligger bland de högsta i världen med fler anställda inom välfärden än i andra länder. Artikelförfattarna förespråkar genomgående de driftsformer som visat sig dyrare för skattebetalarna på grund av sämre effektivitet men där de enskilda medborgarna blir maktlösa.

1990-talets valfrihetsreformer var svaret på medborgarnas decennielånga maktlöshet över de offentliga tjänster som de själva finansierade med sina skatter, skriver Gunnar Hökmark i Expressen.

STÖRSTA HOTET MOT VÄLFÄRDEN PÅ ÅRTIONDEN

2021-12-03

När regeringen med Vänsterpartiet i bakgrunden vill socialisera den privata välfärden blir det inte mer välfärd utan mindre. Det blir inte mer valfrihet utan mindre. Och det blir inte demokratisk kontroll som gör att den enskilde kan påverka. Det blir politikers kontroll som gör att den enskilde inte kan påverka sin egen vardag.

Det är dags att vi ställer Magdalena Andersson och andra som vill lägga ner privat välfärd till ansvar. Det handlar om den största nedläggningen av välfärd som någonsin har gjorts i ett land i fred, skriver Gunnar Hökmark i Norrköpings Tidningar.

CYNISM STYR VÄNSTERNS HETS MOT FRISKOLORNA

2021-12-03

Det finns ett inslag i hetsen mot friskolor där ideologi blir till cynism. Det är när friskolemotståndare hellre vill förbjuda de skolor som elever vill gå i än avveckla de skolor som lyckas sämst med att ge eleverna en bra start i livet, skriver Gunnar Hökmark i Aftonbladet.

HALLÅ DÄR GUNNAR HÖKMARK!

Inför Valfrihetskommissionens lansering intervjuades
 kommissionens ordförande Gunnar Hökmark:

Varför har Valfrihetskommissionen grundats?

För att valfriheten är under attack. Inte sällan av ideologiska skäl från dem som inte vill att enskilda människor ska kunna välja. Vi tror i stället på varje människas lika rätt att välja. Att det handlar om en slags allemansrätt att kunna välja sin utbildning, omsorg och vård.


Vilka frågor och områden kommer Valfrihetskommissionen fokusera på?

Dels kommer fokus ligga på bland annat sjukvården, äldreomsorg och skola. Men även privata försäkringar och generellt innovationsintensiva branscher där valfriheten behöver öka. Dels handlar det om någonting större. Om att verka för ett öppnare företagsklimat där välfärdsföretag – ofta grundade och drivna av kvinnor – värderas lika högt som andra företag, om att minska segregationen och skillnaderna mellan stad och land.


Debatten om valfrihet pågår för fullt – men vilka perspektiv är det som saknas och där Valfrihetskommissionen hoppas ta en roll?

Den enskildes rätt, upplevelse och behov glöms allt för ofta bort. Inte minst i vänsterns argument. Utgångspunkten för alla beslut måste vara insikten om att varje enskild person har egna behov av trygghet och välfärd.


Hur skulle du beskriva den politiska debatten och varför ser kritiken ut som den gör?

Grunden till kritiken kommer av vänsterns misstro till privat företagande och valfriheten. Valfriheten i sig leder till att olika människor väljer olika lösningar vilket de blandar ihop med ojämlikhet. Det är också oerhört bekvämt för vänstern att skylla de stora problemen i svensk välfärd på de privata alternativen fastän det inte är där vi ser de stora problemen.

Vad de dock missar är att de allra flesta vill kunna välja. De glömmer också bort att den privata välfärden i dag är en naturlig del av hela den svenska välfärden. Att undergräva dagens system skulle ge katastrofala konsekvenser, inte minst för sjukvården och skolan.


Vilket argument mot valfrihet tycker du är svårast att bemöta?

Egentligen inga. Med en positiv syn på människor för valfriheten i sig bara gott.

Att staten sedan misskött sitt uppdrag som kontrollinstans så att oseriösa aktörer – både inom valfrihetsbranscher och andra branscher – kunnat sko sig handlar inte om valfriheten utan om statens förmåga att upprätthålla lag och rätt.


Vilka argument mot valfrihet är viktigast att bemöta?

Argumentet om att exempelvis det fria skolvalet skulle leda till segregation då det i själva verket leder bort från segregation.

Att valfriheten innebär högre kostnader stämmer ju inte heller. Offentlig sektor får lägre kostnader ju fler som väljer privata aktörer. Om det i sin tur innebär att offentliga aktörer inte lyckas anpassa sig till ett mindre elevunderlag eller färre patienter säger det mer om de offentliga aktörerna än de privata.


Vad hoppas du och resten av styrelsen uppnå med Valfrihetskommissionen?

En förändrad debatt om hur välfärden kan bli bättre och valfriheten större, inte om hur staten kan blir mäktigare på människors bekostnad.